Fakta om varg

Fakta om varg

Foto: Glenn Mattsing

Latinskt namn: Canis lupus

 

Hur många vargar finns det i Sverige?

Ja, ingen vet exakt hur många vargar som finns i Sverige. Flera vargrevir sträcker sig över gränsen mellan Sverige och Norge. Av den anledningen är det bättre att prata om den skandinaviska vargstammen. Inventeringsresultaten från vintern 2013/2014 visar att det finns totalt cirka 400 vargar i Skandinavien, varav den stora majoriteten återfinns i Sverige eller i gränstrakterna till Norge.

Efter århundraden av jakt på varg ansågs vargen till sist vara utrotad i Sverige på 1976-talet. Men 1977 dök det upp vargar i Norrbotten som vandrat in över gränsen från den finsk-ryska populationen. Och efter ett par år dök det även upp vargar i Värmland. Den första föryngringen i den nya vargstammen skedde 1983 i värmländska Nyskogareviret. Vargarna som födde fram den här kullen lade grunden till den vargstam som nu finns i Norge och Sverige. Med hjälp av DNA-analyser har man kunnat konstatera att de kom från Finland/Ryssland och inte är nära släkt med de vargar som fanns här i gamla tider.

Nu finns det etablerad vargförekomst i Värmland, Dalarna, Västmanland, Dalsland, Närke, Uppland, Hälsingland och Gästrikland. Men vargar vandrar långa sträckor och kan därför dyker därför ibland upp i helt andra delar av Sverige. Riksdagen har beslutat att inga föryngringar ska tillåtas i renskötselområdets åretruntmarker, vilket motsvarar c:a 50 procent av Sveriges totala yta.

 

Utseende

Vargen påminner om en stor, långbent, storhuvad,  grovhalsad, stortassad och sloksvansad schäfer- eller huskyhund. Skandinaviska och andra euroasiatiska vargar är grå, med grågula och rödbruna skiftningar i sommarpälsen, och mera grått i vinterpälsen. Hakan och strupen är nästan alltid vit, men det är sällan vita runt ögonen. De har oftast svarta markeringar på flera ställen, tex på benen, i ansiktet, på ryggen och en stor fläck på svansroten. Öronens baksidor är nästan alltid rödbruna. Nordamerikanska vargar kan vara allt ifrån helvita till helsvarta.

Normala vikter för Skandinaviska vargar är 35-55 kg. Hannarna väger c:a 10kg mer än tikarna. Mankhöjden är upp till 90 cm.

 

Vargfamiljen

Vargen är ett socialt djur och lever i familjegrupper med två vuxna föräldradjur, ofta kallade alfaparet, och deras valpar från året och ibland även någon eller några valpar från tidigare år. Parningen sker i februari-mars och vargtiken har lika lång dräktighetstid som en hundtik (63 dagar) vilket innebär att valparna föds runt skiftet april-maj. En kull består oftast av 5-6 valpar men det kan variera mellan 1-10 stycken. Själva födandet sker ibland i en lya, utgrävd i marken, bland stora stenblock eller ibland bara under en gran på marken.

Det som ofta kallas vargflock är egentligen bara en vargfamilj. Under våren och sommaren lämnar de flesta av familjens fjolårsungar föräldrarnas revir för att skapa egna revir. En del ungar stannar längre och hjälper till att fostra den yngre syskonen.

Vargar blir könsmogna vid ca två års ålder. Vargar i fångenskap har konstaterats kunna bli 16 år gamla, men i det vilda är det ovanligt att de blir äldre än 10 år .

 

Vad äter vargar?

Vargens föda varierar mycket mellan olika områden i världen. Vargar i Skandinavien äter främst älg, rådjur och ren, men även bäver, hare, grävling, andra hjortdjur och gnagare. Om vargstammen sprider sig söderut kan kronhjort, dovhjort och vildsvin också förväntas bli viktiga bytesslag. Vargar kan överleva i alla typer av miljöer så länge det finns tillräckligt med bytesdjur. När mat finns äter vargen snabbt och mycket. En vuxen varg kan sätta i sig upp till 7 kilo kött på en dag.

 

Vargens år

Valparna föds under perioden april-juni, oftast i månadsskiftet april/maj, vilket är 63 dagar efter parningen. En kull består ofta av 5-6 valpar, men det kan variera mellan 1-10 stycken. Vid födseln väger valparna ca 400 g. Under sommaren uppehåller sig valparna i närheten av den plats där de föddes, men senare på hösten börjar de flytta omkring i reviret. Efter c:a 9 månader lämnar merparten av valparna reviret för att söka partners i andra områden. Föräldraparet lever tillsammans livet ut eller till en av dem dör. Vargar går inte i vinteride utan är aktiva hela vintern. Under vårvintern går föräldraparet oftast tillsammans utan valparna och parar sig i mitten av februari.

 

Vad är ett vargrevir?

Vargar markerar ett revir som de aktivt försvarar mot inkräktande vargar. Slagsmål mellan familjemedlemmar och inkräktande vargar är inte ovanligt och kan leda till döden.

Storleken på vargrevir varierar men i Sverige kan de uppskattas med hjälp av spårning i snö, DNA-analyser av spillning samt GPS-märkningar. Ett normalstort vargrevir är 800-1000 km2, vilket motsvarar mer än 140,000 fotbollsplaner. I extrema fall kan de vara ända upp till 2000 km2. Tillgången till mat och närheten till omkringliggande vargrevir verkar vara de viktigaste faktorerna som påverkar storleken på revir. Föräldraparet markerar reviret genom doftmarkeringar som spillning, urinering och krafsmarkeringar.

Ett vargpar eller en vargfamilj uppehåller sig inom ett revir som skyddas mot inkräktare. På ett dygn kan en varg förflytta sig bortåt 7-8 mil (normalt ca. 2 mil). Den tillbringar normalt ungefär en tredjedel av dygnets timmar i rörelse. Vintertid rör sig vargen när som helst på dygnet, medan den sommartid oftast är mer aktiv under natten när det är som svalast.

 

Varför ylar vargar?

Det finns många myter om vargen. En av dem är att de skulle föredra att yla när det är fullmåne. Vargar bryr sig sannolikt inte om att det är fullmåne, men en förklaring till uppkomsten av just den myten kan vara att ljudet når längre vid klart och kallt väder. Eller så är det så att människorna trivs bättre med att vara ute då det är månljust?

Ylandet är en innehållsrik sång, som fyller många olika funktioner. Man kan ibland höra skillnad på om det är vuxna eller valpar som ylar. Däremot är det mycket svårt att höra hur många vargar som ylar samtidigt. Ofta låter det som om kören består av betydligt fler vargar än vad som är fallet. Ylandet är helt klart en social gemenskapsyttring inom familjen, men också en hälsning till andra vargar, att ”här bor vi och det är vårt område”. Ofta låter det förbluffande känslofyllt. De har även ett hårt varningsskall. I övrigt är de mestadels tysta.

>> Lyssna på vargyl som vi har spelat in på våra vargsafaris.

>> Följ med på vargsafari och hör vilda vargar yla!

 

Vargfakta

  • Alla världens hundraser stammar från vargen.
  • Skygghet och försiktighet är några av vargens mest utmärkande kännetecken, men om den inte är utsatt för jakt kan den snabbt vänja sig vid att människor inte är fullt så farliga.
  • År 2010 jagades varg på licensjakt för första gången i Sverige sedan den fridlystes 1966. Däremellan har det endast varit tillåtet med så kallad skyddsjakt, vilket ger tamdjursägare vissa möjligheter att döda vargar som angriper deras djur.
  • Vargens yl kan höras över en mil och används främst för att hålla kontakt inom flocken.

Källa: www.de5stora.se

 

Vill du följa med på vargsafari?

>> Vargsafari sommar

>> Vargspårning heldag